Vad Facebook lät mig publicera och inte publicera

I julas delade jag ett hyfsat kul inlägg på Facebook jag hittade någonstans. Föga upprörande och härrörde Dan Eliasson. Bakgrunden var denna, nu rätt kända historia (källa SVT):

”För tre veckor sedan lämnade Dan Eliasson sin post på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) efter att han fått hård kritik för att han som chef för landets krismyndighet reste till Kanarieöarna under julhelgen, trots den pågående pandemin.

Nu har han skrivit på ett nytt kontrakt. I sin nya roll som generaldirektör kommer han att behålla ”samma titel och oförändrade anställningsvillkor”, uppger Regeringskansliets presstjänst för SVT.”

Man ansåg alltså Eliassons semester oläglig och ingrep för att ge Eliasson en reprimand men inte så pass mycket att det i praktiken spelade någon roll uppenbarligen. Detta föranledde en del skämt som brukligt är i sociala medier varav ett var följande:

Det tyckte jag var lite kul så jag delade det på min privata facebook vilket 24 timmar senare resulterade i det här:

”Man kanske inte får skämta om politiker” resonerade jag sobert efter juldimorna nu lagt sig och beslöt mig för att göra ett test med följande inlägg som jag letade upp. Ett ungefär likadant skämt men den här gången riktad till Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, vilken Nota bene, inte hade rest till Kanarieöarna eller ens gjort något remarkabelt alls den senaste tiden mer än lett landets tredje största parti med sedvanlig nazistisk skrik och gorm styrka givetvis. Hur som så la jag upp detta.

Döm om min förvåning då detta inlägg inte bara fick en massa likes av mina vänner vilket det förra skämtet av någon anledning undgick, utan då jag efter lika lång tid som Eliasson skämtet gick in för att se att Facebook nu med kontinuitet även plockat bort det här skämtet istället låtit det ligga kvar.

The chock!!!! Det måste vara fel på algoritmerna. Eller. Så är det bara jävligt fel på människors huvuden. Nationalismen är död. SDs projekt meningslöst. Men det är inte det det här handlar om. Om vi kan strypa och tysta 20% av samhället genom att låta dem förlora sina arbetsplatser eller stoppa deras grundlagsskyddade yttrandefrihet genom att vår justitieminister ”kallar till möte” med Facebook och Google så ska vi protestera. Det är en del av min förklaring till er angående 20-talet. Yttrandefriheten är hotad av det gamla paradigmet nämligen medier, politik och akademier på ett sätt som är oerhört starkt. I botten ligger nämligen postmodernismen och fortsätter ni följa så kommer ni sakta men säkert börja förstå hur filosofi hänger ihop med tech och det som händer nu. Jag vill bara ge er kunskapen att förstå den extremt komplicerade omvärld vi lever i. Ni måste nämligen göra det om ni ska ha en chans i framtiden.

Jag vill veta mer om vad som händer på 20-talet och varför.

Följ Det nya paradigmet på Twitter (lite råare, lite roligare), Facebook (lite djupare och ibland underhållande) och Youtube (the videofied paradigm – sakta växande)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s