Skriften

Då språket hittade vägen till det skrivna mediet så kunde man nu behålla information i generationer utan att det behövde återkallas ur individers olika minnen där det kunde återges felaktigt eller till och med medvetet förändras för att uppnå agendor. Skriften garanterade – eller hade i alla fall potential att garantera – att informationen förmedlades på exakt samma sätt till alla som läste det skrivna ordet. På så sätt kunde man också lagra mer information än vad som rymdes i den gemensamma stammens förmåga att minnas information. Stammen kunde lagra så mycket information de ville så länge den nedtecknades.

Lärde män i Europa blev skrivare. Om du ville ha något nedskrivet fick du ställa dig i kö, bocka djupt och hoppas på att de hade tid ork och lust att teckna ner din berättelse och ville du ha ett exemplar till så tog det lika lång tid och kostade lika mycket – en summa ingen vanlig dödlig hade råd med. Dessa lärde män besatt tillsammans med kyrkan givetvis en stor makt.