Liten ordlista

En liten ordlista för att orientera läsaren i plattformens vokabulär. Notera att ordlistan förändras och att ordens betydelse kan ha utvecklats från dess orginalbetydelse.

Algoritmen Algoritmen är den matematiska kod som är skapad av Big Tech (de största techbolagen i världen) som på sina olika plattformar samlar information och förser dig med det du vill ha mer av. Algoritmen är hemlig för alla utanför den innersta kretsen av respektive Big Tech bolag och den förändras ständigt. Då du klickar på avtalen på alla de plattformar du går med – alltså de avtal du aldrig läser – så ger du också tillåtelse till att plattformen får använda all information du ger bort. De kan dock uttrycka dig lite annorlunda som att de inte sparar din data utan enbart ”analyserar”. Well congrats!

Attentionalism Närvaron * Transparensen. Ju högre produkt av dessa faktorer desto större social status och makt. Detta är Bard / Söderqvists definitioner av attentionalism som Det nya paradigmet bygger vidare på med två ytterligare nivåer: Substans och Riktning. Med dessa produkter adderade talar vi om olika typer av ledarskap som med fördel kan användas i den döende influencermarknaden och då talar vi främst om Den äkta och falska hjälten. En youtubeserie i ämnet kommer släppas på Det nya paradigmets youtubekanal senare i år. Om det inte redan diskuteras under informationalismen så kommer ett inlägg publiceras om hjältesagan och offerberättelsen.

Divid en människa som är föränderlig och oändligt delbar.

Ekokammare Ett uttryck som innebär att vi enbart lyssnar till de åsikter som stämmer med våra egna. Internet förstärker dessa platser eftersom algoritmen hela tiden ger dig det du vill ha. Om du då söker information om något så ger dig algoritmen mer av den informationen och mindre av annan information vilket begränsar dig i ditt vetande.

Informationalism Det nya paradigmet, det fjärde informationsteknologiska paradigmet. Den värld Internet skapat kort och gott och som är allt vi vet idag.

Konfirmationsbias Innebär att vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar.

Konsumtariat – Den nya tidens underklass. Konsumtariat är en sammanslagning av konsumtion och proletariat. Konsumtariatet har inga ambitioner att ta sig någonstans utan stannar kvar i limbo för att konsumera och stagnera. I den utökade versionen av Attentionalismen kan man säga konsumtaritatet saknar Riktning.

Metamodernism En ideologi som följer på post-modernism. Vi ska här inte fördjupa oss i metamodernismen men anledningen till att den nämns på Det nya paradigmet är för att metamodernisterna inte ser Exodus (att nätokraterna lämnar konsumtariatet bakom sig och bygger en egen värld) som en rimlig väg då man 1) bör ta ansvar för det övre skikt av konsumtarianer som faktiskt går att få med och 2) så vill Det nya paradigmet skademinimera det konsumtaritet kan åstadkomma.

Nätokrat Divider vars överlägsenhet i sociala samspel och förmåga att bearbeta information bildar en plasticitet i de nya digitala nationerna bortom de fysiska. En ny adel och digital överklass.

Plasticitet Stammens förmåga att tillgodo göra sig dividernas olika egenskaperna för kollektivets bästa. De digitala stammarna skapas via dividerna med noder.

Plattformshierarki Plattformshierarki innebär att du använder olika sociala medier för att uttrycka dig till en differentierad publik genom att med länkar leda dem djupare ner i din plattformshierari. På vägen tappar du delar av publiken men de som du verkligen vill nå söker sig ner till den djupaste nivån där de finner den totala kunskapen i vad du vill kommunicera. Se även Social grinding.

Popversion En förenkling av ett teorem för att göra det mer begripligt för gemene man. En popversion kan aldrig ersätta den fulla kunskapen som förmedlas från originalet men tjänar som en bra inledning. Ett exempel är hur en tweet kan länka till ett ”paper” (en kortare text som fördjupar tweeten). Paperet i sig ger sedan referenslänkar till källorna vilket kan vara längre poddar, böcker eller videos och det är där man får djupare kunskaper. Ofta länkar dessa vidare till andra teorem skapade av andra författare och upphovsmän som källan bygger på.

Det här innebär kort och gott att det inte alltid är frågan om ”en googling bort” på 20-talet. Tvärtom ställer det stora krav på den som vill tillskansa sig information idag då informationens mängd inte är ett problem. Det är istället dess relevans. Nätokrater är duktiga på att gallra i detta och förstår vikten av det. Kosnumtariatet… not so much. Och de har heller ingen vilja till det då de älskar sina ekokammare som bekräftar deras konfirmationsbias.

Social grinding Social grinding innebär att du deltar i diskussioner och debatter på olika sociala plattformar och anpassar budskapet, typen av närvaro och persona efter plattformens sociala nivå för att upp nå orientering i din plattformshierarki. Läs mer här.

Tillitskedja innebär att om jag litar på dig så kan du lita på mig och då kan en annan person som jag känner automatiskt lita på dig. Det här är det nätokratiska systemet att bygga vad som förut kallades organisation.

Övervakningskapitalism Socialpsykologen Shoshana Zuboffs har definierat begreppet. I flera texter gör hon en gedigen undersökning företags strävan efter att förutsäga och kontrollera vårt beteende. Zuboff identifierar fyra nyckelfunktioner i övervakningskapitalismens logik och följer uttryckligen de fyra nyckelfunktioner som identifierats av Googles chefekonom, Hal Varian:

  • En strävan efter mer samla in mer data och göra flera analyser.
  • Utveckling av nya avtalsformer som använder datorövervakning och automatisering.
  • Lusten att anpassa och skräddarsy de tjänster som erbjuds användare av digitala plattformar.
  • Användningen av den tekniska infrastrukturen för att genomföra kontinuerliga experiment med sina användare och konsumenter.

Förenklat handlar övervakningskapitalism att ta data av människor för att kartlägga dem och sälja dem vidare till andra företag som kan utnyttja dem. Ju mer Internet tar grepp om våra liv med mikrofoner, talsystem och kvanitativa analyser av våra liv via hushållsapparater till exempel, desto mer data införskaffar företagen. I Kina används de i så kallas social ranking där medborgarna får olika privilegier eller straff beroende på datans utfall för respektive individ. Övervakningskapitalism ska tas på stort allvar även om den inte är speciellt påtalad av olika skäl.